För några dagar sedan tog jag och Brandon beslutet att det var dags att leta efter ett nytt hem åt vår fina Nellie. Vi har under hösten känt att det inte funkar att ha kvar henne då jag varit sjuk i stort sätt hela graviditeten och därför inte kunnat ta hand om henne och gett henne den stimulans hon behöver, Brandon är inte hemma så mycket och har inte kunnat hjälpa mig med den biten heller. Det är hemskt att se sin hund må dåligt över att inte få den uppmärksamhet och kärlek hon förtjänar och inte kunnat göra något åt det..
Vi har 2 hundar, men det är inte samma sak med Ronja. Ronja är snart 6 år gammal och kräver inte samma aktivering som ettåriga Nellie gör. Jag har varit självisk tillräckligt länge och intalat mig att det kommer funka ändå, men verkligheten säger annorlunda. Jag kan inte gå en promenad med båda i dagsläget. En av dem kan jag ta en kortare promenad med men that's it, de har annars bara fått springa lösa på tomten och lekt. Visst det funkar som motion men de behöver jobba med huvudet också, träna och kommunicera. Det är något jag inte kunnat ge dem. Ronja har redan den grunden men inte Nellie, och det vore en lögn att tro att det kommer bli bättre när bebisen kommer för så är det naturligtvis inte..
Nellie är en underbar hund, hon ÄLSKAR alla, hundar som människor. Hon är väldigt lyhörd och lättlärd - bara man har tid.
Vi lade ut en annons och inom 24 timmar fick jag mail från över 25 familjer som hört av sig och ville ha henne. Från Danmark till Dalarna och allt där i mellan, att intresset skulle vara så stort hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig. Först hade jag tänkt att de familjer som svarat skulle få träffa Nellie (och oss) och därefter skulle ett beslut tas, men med så många intresserade var det helt ohållbart, stackars Nellie hade blivit helt förvirrad.
Därför gick jag genom alla mail och numrerade dem efter hur intressanta jag tyckte de var, därefter kontaktade jag den mest intressanta, vi bokade en tid och idag kom hon med sin hund och hälsade på. Allt flöt på bra, Nellie och hennes hund fattade tycker för varandra och lekte en bra stund. Hon var nöjd med Nellie och ville absolut ha henne.
Vi har nu kommit överens om att vi ska åka hem till dem nästa vecka och lämna Nellie där, då hinner vi ordna upp alla papper och överlåtelser först och även säga hejdå till Nellie. Och så får vi se hur Nellies nya hem kommer se ut.
Det kommer bli oerhört tufft och jag gråter vid bara tanken, det är ju vår älskade vän vi lämnar bort, men hon kommer trivas superbra hos sin nya familj, det är jag säker på. Förhoppningsvis får vi komma och träffa henne någon gång i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar