lördag 6 oktober 2012

Sovvanor & Skogspromenad

Både jag & B håller på att bli tokiga på mimmis sovvanor. När B kommer hem runt 23-24 på kvällen är jag fullständigt slut efter att ha tagit hand om Mimmi hela dagen utan mer än 10-15 min paus ett par ggr.. Mer än så sover hon inte. Runt 04-05 vaknar hon och vi försöker få henne att somna om men alltsom oftast slutar det med att B får gå upp med henne runt 06 och leka samt ge henne frukost. Jag går upp kring 08 och duschar, sedan får jag ta över så B får sova lite innan han måste upp och ut med hunden innan jobbet.

Vi har 0 tid tillsammans som det är nu. Skulle Mimmi råka somna en kortis runt 09-10 så passar vi på att vila själva. Sedan är det full rulle fram till sen kväll.

Det är för mig oförståeligt hur hon kan sova så lite. De 10-15 min hon sover i stöten måste vara väldigt effektiva... Visserligen har hon alltid haft mycket energi och aldrig sovit så mkt, inte ens när hon låg i min mage.. Där var det full fart större delen av dygnet från v 16.

Nu när munnen gör ont är det såklart värre, mycket gnäll nu, annars är hon faktiskt glad för det mesta.

Idag var inget undantag, upp tidigt. Även jag fick gå upp tidigt eftersom B skulle vara på jobbet redan vid 10...(tycker det är vansinnigt att jobba sådana pass)

Jag har suktat länge efter att få plocka svamp men när B jobbar som han gör blir det ju aldrig av så jag bestämde mig för att åka själv med Mimmi. Hade ingen aning om vart jag skulle åka men började köra (körde nog onödigt långt) och körde av stora vägen ner på en liten väg några km innan jag kom till ett bra ställe att stanna på.

Det gick såklart inte att ha med vagnen in i granskogen så jag tog på sjalen och satte Mimmi där. Hade velat ha henne på ryggen men kände mig inte tillräckligt säker på knytningen (prövade första gången idag) så hon fick vara på magen.

Jag kollade på träden och gick sedan rätt in i skogen, gick upp för en slänt och tadaa - ett gäng trattisar. Efter en stund tröttnade Mimmi på att hänga upp och ner (blir ju så när jag böjer mig framåt) så då satte jag henne i mossan bland blåbärsriset - bär trivdes don en stund medan jag plockade trattisar. En halv Ica-kasse plockade jag innan Mimmi tröttnade & ville bli buren. Jag var nöjd med mängden svamp och gick tbx till bilen. Ammade henne och sedan gick vi en promenix med barnvagnen på vägen ist. Riktigt fint höstväder idag.

När vi kom hem vilade vi en stund och jag hann rensa lite svamp innan hon tröttnade och ville bli buren. Åkte till Ica & handlade, sedan hem och få promenad med Ronja & barnvagn, hon hade kunnat följa med till skogen på fm men eftersom jag inte visste vart jag skulle eller hur Mimmi skulle vara så fick hon vara hemma - hon får följa med nästa gång. Nu gick vi bara en sväng i rydsskogen. Nu är vi hemma och jag försöker få Mimmi att sova en sväng - har henne i sjalen och det kan funka ibland, om jag går omkring - så fort jag sätter mig vaknar hon.

Vi har börjat få lite rutin här hemma på maten, inte amningen då hon ammar fritt och ofta men på morgonen runt 07 får hon puré av B (hon vägrar ju gröt & ersättning) sedan ammas hon som vanligt under dagen och så får hon puré igen av mig vid ca 17:00. Under dagen får hon ibland en majskrok, en bit gurka eller lite fruktpure på påse, är hon hungrig men jag inte kan amma direkt så funkar det som distraktion en stund.

Hennes favoritmat är Majspure, morotspure samt potatis&rödspätta.

Purén jag gjort har hon faktiskt gillat. Morotspuren med bröstmjölk var mums men även den med majs, kyckling & potatis var god. Imorn får hon prova potatis&ärtor.

Imorn är det äntligen dags för babysim igen :)

3 kommentarer:

  1. Hej Frida. Även jag heter Frida o fick mitt första barn för 4,5 månad sedan, en dotter. Har läst din blogg ett tag, kom över den när jag en desperat natt Googlade kolik. Även min dotter led av detta o jag känner igen min dotter i din, gnällig, ensiv o vägrar sova om dagarna! :) dessutom ska hon endast ammas liggande, i vår säng...hemma! Detta är mycket jobbigt o man måste alltid springa hem när det är matdags, annars blir hon galen! En väldigt bestämd dam har vi fått, men vi älskar henne till månen och tillbaka ändå :) Fortsätt att skriva din blogg, det känns skönt att läsa att de finns fler som har det som jag :)
    /Frida

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Frida=) Kul att du läser & kommenterar. Kanske är det ett genomgående drag att kolikbarn är extra energiska och envisa? =)

      Det är jobbigt när de är så bestämda men samtidigt en del av charmen, klart man som förälder älskar sitt barn oavsett.

      Funderar ibland på att det kanske låter väldigt negativt när jag skriver här men bloggen är mitt sätt att ventilera och avreagera mig (min dagbok sas) så att omgivningen slipper få det över sig istället;)


      Radera
  2. Ja det är kanske så med kolik barn, det har jag inte tänkt på :) vi skyller mest på att hon ärvt sitt humör från sin pappa :)

    Nej du är inte för negativ. Många mammor förskönar istället problemen o allt är toppen, de är snälla, äter bra, sover bra osv o ibland känner man sig väldigt ensam med sina "problem" när alla andra har det så bra men oftast vågar de inte prata om det. Så fortsätt du att skriva, så fortsätter jag att läsa o känner mig inte så ensam :)

    SvaraRadera