Idag är det påskafton, fast det skulle kunna vara precis vilken dag som helst. Har inte ens tänkt tanken att stå och laga påskmat denna påsk. Har inte mycket till dekoration heller, inte en endaste kyckling, lite ris och fjädrar blev det iaf, men det fick stå i farstun;)
I eftermiddag kommer syster J och hennes man O. Trodde det skulle vara skönt väder att vara ute i vid det här laget men njae, -3 och massa snö känns inte sådär jättelockande nu faktiskt. Ronja lär bli väldigt glad när de kommer, de har nämligen sina två hundar med sig och hon är så bus-sugen.
Vi har tänkt äta middag på herrgården idag och förhoppningsvis får vi träffa B lite iaf även om han jobbar;) Han lagar väl maten åt oss om inte annat =)
Det ska bli kul att ses, det blir väl sista gången nu innan bebisarna kommer (J är ju också höggravid). Det är svårt att föreställa sig hur livet kommer bli med bebisar i familjen, det har inte funnits på vår sida på många år nu, men annorlunda kommer det med all säkerhet bli;)
lördag 7 april 2012
fredag 6 april 2012
Lite bilder på bebissaker
Vi har fått låna syster V's systemkamera som vi ska ha med oss till förlossningen, då de bor ett par timmar ifrån oss fick vi med den redan när vi var där senast, så därför passar jag på att öva lite;)
Bild på fina sängmobilen (köpt i ullared)
Nu har alla dessa kläder inte köpts in på en gång utan under lång tid, visst har jag köpt en del kläder men så extremt mycket är det inte. Jag har varvat både med nytt och begagnat samt köpt allt från strl 50 till strl 68, så visst kommer det behövas mer efter hand.
Sedan vi fick veta att det är en tjej har det ju fyllts på lite med klänningar, jag har försökt köpa lite större strl så hon kan ha dem i sommar. Känns som att det är väldigt smidigt med antingen bara klänning och blöja eller att ha strumpbyxor/tajts till =) Jag har iaf varierat mig mycket vad det gäller färger och inte snöat in mig på bara rosa, även om det är fint det också.
v 39 (38+0)
V 39 (38+0)
Är det möjligt att veta om man väntar en pojke eller en flicka, om man inte sett det på ultraljud? En ledtråd är vikten - pojkar tenderar att vara något större än flickor. I vecka 39 väger bebisar mellan 3 kg och 3,2kg, men fortsätter bygga upp det lager underhudsfett som hjälper till att hålla dem varma utanför livmodern.
Bebisens inre organ finns på plats, men lungorna tar längst tid att utvecklas färdigt. Även efter födelsen kan det ta några timmar innan andningsrytmen etableras. När bebisen precis är född kommer man att undersöka den och bedöma resultatet enligt Apgar-skalan.
Undrar du vilken ögonfärg ditt barn kommer att ha? De flesta kaukasiska barn föds med mörkblå ögon och den ögonfärg de så småningom kommer att få, vare sig det är bruna, gröna, gråa eller blå ögon, inte visar sig förrän efter flera veckor eller t o m månader. Ditt barns ögonfärg vid förlossningen kommer att förändras i kontakt med ljus. De flesta barn av afrikanskt eller asiatiskt ursprung har mörkgrå eller bruna ögon vid födseln, men den exakta nyansen visar sig inte förrän efter sex månader till ett år.
Läs hur du hanterar förlossningens början, utifall att den skulle sätta igång redan nu. Titta igenom våra kapitel om nyfödda barn, så får du all information du behöver om den skatt du bär på.
Bebisens inre organ finns på plats, men lungorna tar längst tid att utvecklas färdigt. Även efter födelsen kan det ta några timmar innan andningsrytmen etableras. När bebisen precis är född kommer man att undersöka den och bedöma resultatet enligt Apgar-skalan.
Undrar du vilken ögonfärg ditt barn kommer att ha? De flesta kaukasiska barn föds med mörkblå ögon och den ögonfärg de så småningom kommer att få, vare sig det är bruna, gröna, gråa eller blå ögon, inte visar sig förrän efter flera veckor eller t o m månader. Ditt barns ögonfärg vid förlossningen kommer att förändras i kontakt med ljus. De flesta barn av afrikanskt eller asiatiskt ursprung har mörkgrå eller bruna ögon vid födseln, men den exakta nyansen visar sig inte förrän efter sex månader till ett år.
Läs hur du hanterar förlossningens början, utifall att den skulle sätta igång redan nu. Titta igenom våra kapitel om nyfödda barn, så får du all information du behöver om den skatt du bär på.
Bebisen
Nu är bebisen ungefär 50 cm från topp till tå och väger omkring 3.1 kilo. Den växer fortfarande även om den egentligen redan är redo att födas.
De senaste veckorna har bebisen samlat på sig avfall i mage och tarmar. Detta avfall kallas för beck och är grön-svart, och består av hudceller, lanugohår och annat material som bebisen svalt. Detta är den första avföring som bebisen kommer ge ifrån sig efter förlossningen. Ibland händer det att bebisen släpper becket ifrån sig redan i magen och kommer då ut delvis täckt av grön-svarta restprodukter. Särskilda åtgärder vidtas av vårdpersonalen om detta skulle vara fallet.
Om det är en pojke så skall hans testiklar vandrat ned i pungen vid det här laget och när den föds bör båda vara på plats. Hos omkring 1% av alla pojkar som föds har ännu inte testiklarna vandrat ner. Eftersom detta kan orsaka infertilitet och öka risken för testikelcancer så undersöker barnmorskan pojken efter förlossningen.
Bebisens huvud är mjukt och formbart på grund av de s.k. fontanellerna som kan liknas vid rörliga plattor, som ännu inte är sammanvuxna. Dessa är till för att huvudet skall kunna deformeras något för att enklare kunna passera ut genom födelsekanalen. Detta är normal och inte farligt för bebisen, men kan göra att huvudet ser lite underligt ut direkt efter förlossningen, men det återgår snart till normal form.
Ögonen saknar ännu tårkanaler, vilka utvecklas först några veckor efter förlossningen.
Du
Innan dina förlossningsvärkar börjar kan det hända att du upplever förvärkar, vilka inte skall förväxlas med Braxton-Hicks-värkar. Dessa förvärkar hjälper till att utvidga livmoderhalsen och förbereder vattenavgången. De kan försvinna om du ställer dig upp och går omkring en smula. Övre delen av din livmoder är nu 16.5 - 18 cm ovanför naveln.
Du kanske känner dig stor tung och otymplig, men håll ut. Målet är inte långt borta.
Bebisen kan födas vilken dag som helst nu. Bara 5% av alla barn föds på sitt beräknade förlossningsdatum.
Sluttampen..
Ny vecka imorn, nu är slutet på denna graviditet inom räckhåll iaf, MAX 4 veckor kvar (om hon ska jäklas och hålla sig kvar till övertid sas), och 2 veckor till bf.
Mådde inte något vidare igår kväll, hade inte anfall på g eller nått sådant utan bara en yrsel-känsla i kroppen och huvudvärk. På fm hade jag en del förvärkar men de lugnade ner sig sedan så vet inte riktigt vad det var som gjorde att jag mådde dåligt.
Jag som hade förberett liite iaf om någon liten påskkärring/gubbe skulle dyka upp. Visst såg jag några stycken gå bland husen men sedan råkade jag somna i soffan och vaknade inte förens det var mörkt ute. Det var ju lite snopet kan man säga... Jag hade glömt ställa ut påskriset oxå och inga lampor var tända så inte konstigt att inga barn kom och knackade på, det såg inte precis ut som att det var någon hemma... jaja skitsamma, men lite typiskt mig är det allt, =p
Ronja har tråååkigt, hon tittar på mig med stora ögon och huvudet på sned, men nej tyvärr, jag orkar inte gå promenad eller leka ute idag. Har fortfarande ont i huvudet och är yr (dessutom är inte vädret särskilt lockande, snö och kallt..). Det mest ansträngande jag gör idag är att hänga lite tvätt.
Jag har nu äntligen tvättat lakanen till spjälsängen och vagnen. Inte för att det var så mycket dock, har bara nått ombyte till båda och 2 bitar plastad frotte, så det är väl på den punkten som mer behövs. Tänker dock att det inte är så bråttom med sådant, i början lär grodan mest ligga i vår säng misstänker jag och i vagnen kommer vi inte behöva ha täcke nu i sommar, det räcker väl med filt då tror jag?
Jag skulle hämtat B efter han slutat jobba igår men jag kände mig så risig att jag faktiskt inte vågade ta bilen. Det hade kanske gått om jag varit absolut tvungen men när man har svårt att fokusera blicken och ont i huvudet känns det ganska dumt att chansa.. Han fick sova på jobbet istället. Inte kul men skönt att han ändå har den möjligheten.
Jag tycker det börjar kännas ganska jobbigt att sova själv hemma.. Nu kan det ju faktiskt sätta igång i princip när som helst och att veta att han inte är hemma och kan ta sig hem asap är ganska jobbigt..
Jag har börjat känna lite skillnad i rörelser hos grodan, hon rör sig väldigt mycket lååångt nere i magen nu, som att hon försöker gräva sig utåt;) hehe, det lät ju skumt. Dock har jag inte riktigt det där trycket än som alla talar om, visst känner jag att hennes huvud är i bäckenet men tyngdkänslan har inte kommit än. Vissa pratar ju om att det flera veckor innan fl kan kännas som att bebisen är på väg ut just för att den glidit så långt ner. För min del trycker det mycket precis vid övre kanten av blygdbenet, det bubblar en hel del också, vet inte riktigt vad hon sysslar med;) Kanske den där tryckkänslan kommer när tappen vänt sig framåt och sjunkit ner lite så bebisens huvud kan åka ner mer?
B tog en bild på magen i onsdags. Snaart är det över =)
Mådde inte något vidare igår kväll, hade inte anfall på g eller nått sådant utan bara en yrsel-känsla i kroppen och huvudvärk. På fm hade jag en del förvärkar men de lugnade ner sig sedan så vet inte riktigt vad det var som gjorde att jag mådde dåligt.
Jag som hade förberett liite iaf om någon liten påskkärring/gubbe skulle dyka upp. Visst såg jag några stycken gå bland husen men sedan råkade jag somna i soffan och vaknade inte förens det var mörkt ute. Det var ju lite snopet kan man säga... Jag hade glömt ställa ut påskriset oxå och inga lampor var tända så inte konstigt att inga barn kom och knackade på, det såg inte precis ut som att det var någon hemma... jaja skitsamma, men lite typiskt mig är det allt, =p
Ronja har tråååkigt, hon tittar på mig med stora ögon och huvudet på sned, men nej tyvärr, jag orkar inte gå promenad eller leka ute idag. Har fortfarande ont i huvudet och är yr (dessutom är inte vädret särskilt lockande, snö och kallt..). Det mest ansträngande jag gör idag är att hänga lite tvätt.
Jag har nu äntligen tvättat lakanen till spjälsängen och vagnen. Inte för att det var så mycket dock, har bara nått ombyte till båda och 2 bitar plastad frotte, så det är väl på den punkten som mer behövs. Tänker dock att det inte är så bråttom med sådant, i början lär grodan mest ligga i vår säng misstänker jag och i vagnen kommer vi inte behöva ha täcke nu i sommar, det räcker väl med filt då tror jag?
Jag skulle hämtat B efter han slutat jobba igår men jag kände mig så risig att jag faktiskt inte vågade ta bilen. Det hade kanske gått om jag varit absolut tvungen men när man har svårt att fokusera blicken och ont i huvudet känns det ganska dumt att chansa.. Han fick sova på jobbet istället. Inte kul men skönt att han ändå har den möjligheten.
Jag tycker det börjar kännas ganska jobbigt att sova själv hemma.. Nu kan det ju faktiskt sätta igång i princip när som helst och att veta att han inte är hemma och kan ta sig hem asap är ganska jobbigt..
Jag har börjat känna lite skillnad i rörelser hos grodan, hon rör sig väldigt mycket lååångt nere i magen nu, som att hon försöker gräva sig utåt;) hehe, det lät ju skumt. Dock har jag inte riktigt det där trycket än som alla talar om, visst känner jag att hennes huvud är i bäckenet men tyngdkänslan har inte kommit än. Vissa pratar ju om att det flera veckor innan fl kan kännas som att bebisen är på väg ut just för att den glidit så långt ner. För min del trycker det mycket precis vid övre kanten av blygdbenet, det bubblar en hel del också, vet inte riktigt vad hon sysslar med;) Kanske den där tryckkänslan kommer när tappen vänt sig framåt och sjunkit ner lite så bebisens huvud kan åka ner mer?
torsdag 5 april 2012
Gårdagen
Vilken fin dag det blev igår, bara B och jag (+ grodan såklart). Visst, det var inte varmt ute men solen sken och humöret var på topp=)
Grillningen blev riktigt lyckad, kul =)
Medan B tände grillen så förberedde jag maten =)
Det blev kött, chorizokorv, baconlindade körsbärstomater, zucchini, champinjoner, majs, lök och paprika.
Perfekt att sitta inne i köket och kika ut för att se vad han håller på med;)
Spetten klara för grillning =)
Mums =)
Ronja var självklart med och hade stenkoll. Väldigt skönt att hon är så lugn så man inte behöver oroa sig för att hon skulle sno någon mat eller välta någon grill.
Hon skulle faktiskt aldrig få för sig att ta någon mat som låg på köksbordet, vare sig vi finns i närheten eller inte, annat var det med Nellie, där fick man passa maten annars rök den så fort man vände bort blicken (ögontjänare till 1000;)
Vi är väldigt sparsamma med att ge Ronja annat än torrfoder (och hundgodis) öht, dels för att hon är så känslig i magen och dels för att vi inte vill ha en hund som tigger (eller stjäl) vid matbordet. Har hon väl fått en gång av oss (eller någon annan) så försöker hon såklart tigga igen, men ett "nej" eller "lägg dig ner" så slutar hon direkt (kan dock gissa att det tar fart när grodan ska lära sig äta och det flyger mat lite här och där, hehe).
Idag gav vi med oss lite så hon också fick känna att det var en speciell dag så hon fick lite bacon på torrfodret och fick slicka vispen efter jag vispat grädden till tårtan, vilken lyx =) ( Det är för övrigt något hon fått lära sig redan som valp, är elvispen igång så får man nästan säkert slicka vispen, så hon kommer alltid direkt när hon hör det ljudet och hu vad besviken hon blir om det visar sig att jag bakat något med choklad så hon inte får smaka.., tur att jag inte bakar så ofta;)
Mina älsklingar =)
Jag hade även lovat B att klippa hans hår idag, så det var bara att sätta igång.
Ingen jättebra bild och klar var jag inte heller, men man får ju ett hum om hur det skulle bli ;)
Nog för att B saknar hår på många ställen på kroppen (armar, ben, rygg och bröst, finns inte ens lite fjun) men på huvudet har han minsann hår så det räcker och blir över, riktigt tjockt och fint är det och jag hoppas att grodan får samma fina hårkvalité.
B blev nöjd och det var ju det viktigaste, jag har gjort det några gånger nu och börjar tycka det är rätt så kul =)
Sedan blev det tårta. Som sagt så är det chokladbottnar, hallonmousse på ena lagret och chokladmousse på det andra , grädde på, noblesse på sidorna och hallon och hyvlad choklad överst.
B gillade tårtan =)
Vi passade sedan på att beställa framkallning på bröllopskorten och några förstoringar, tyckte det var bäst att passa på nu för snart är det väl andra bilder man vill framkalla, misstänker jag;)
På kvällen satt vi och kollade på gamla videoklipp från våra första resor tillsammans, Brandons första resa hit och min första resa till USA. Galet att det redan är över 4 år sedan, samtidigt känns det väldigt avlägset för det har hänt så mycket. Känner inte igen "flickan" på videorna längre.
Känns dock så otroligt häftigt att vi hållit ihop trots alla hinder vi gått genom. Det har varit motstånd sedan dag 1, vad det gäller ekonomi, avstånd, myndigheter, språk, boende, uppehållstillstånd, skola, jobb, missfall, sjukdom mm, mm. Det ända som inte varit motstånd är eg familjen, och det är vi oerhört tacksamma för, annars hade det aldrig gått.
Nu känns det som att vinden har vänt. B har fått permanent uppehållstillstånd, på god väg med körkort, han har svenskt personnummer och ett jobb, vi har gift oss och vi bär nu samma efternamn (mitt), och det bästa av allt är såklart att vi snart får träffa vår lilla groda och bli en liten familj <3
I morse var utsikten såhär;) Lillan var riktigt morgonpigg och vi låg och myste en bra stund innan B gick upp. Nu kunde också B känna hennes fot sticka ut från magen, det var verkligen ett stenhårt avtryck precis över naveln, det riktigt spänner i skinnet och är ganska ömt fram på magen nu, vilka krafter de små guldklimparna besitter;) Ibland känns det ganska otroligt att inte hela magen spruckit =p
På bilden syns hormonranden lite svagt. I själva verket är den väldigt väl synlig, speciellt mellan blygdbenet och naveln, men även från naveln och upp till brösten. Tur att den inte är så tjock iaf, hehe, men särskilt snyggt är det ju inte.
Grillningen blev riktigt lyckad, kul =)
Det blev kött, chorizokorv, baconlindade körsbärstomater, zucchini, champinjoner, majs, lök och paprika.
Hon skulle faktiskt aldrig få för sig att ta någon mat som låg på köksbordet, vare sig vi finns i närheten eller inte, annat var det med Nellie, där fick man passa maten annars rök den så fort man vände bort blicken (ögontjänare till 1000;)
Vi är väldigt sparsamma med att ge Ronja annat än torrfoder (och hundgodis) öht, dels för att hon är så känslig i magen och dels för att vi inte vill ha en hund som tigger (eller stjäl) vid matbordet. Har hon väl fått en gång av oss (eller någon annan) så försöker hon såklart tigga igen, men ett "nej" eller "lägg dig ner" så slutar hon direkt (kan dock gissa att det tar fart när grodan ska lära sig äta och det flyger mat lite här och där, hehe).
Idag gav vi med oss lite så hon också fick känna att det var en speciell dag så hon fick lite bacon på torrfodret och fick slicka vispen efter jag vispat grädden till tårtan, vilken lyx =) ( Det är för övrigt något hon fått lära sig redan som valp, är elvispen igång så får man nästan säkert slicka vispen, så hon kommer alltid direkt när hon hör det ljudet och hu vad besviken hon blir om det visar sig att jag bakat något med choklad så hon inte får smaka.., tur att jag inte bakar så ofta;)
Jag hade även lovat B att klippa hans hår idag, så det var bara att sätta igång.
Ingen jättebra bild och klar var jag inte heller, men man får ju ett hum om hur det skulle bli ;)
Nog för att B saknar hår på många ställen på kroppen (armar, ben, rygg och bröst, finns inte ens lite fjun) men på huvudet har han minsann hår så det räcker och blir över, riktigt tjockt och fint är det och jag hoppas att grodan får samma fina hårkvalité.
B blev nöjd och det var ju det viktigaste, jag har gjort det några gånger nu och börjar tycka det är rätt så kul =)
Vi passade sedan på att beställa framkallning på bröllopskorten och några förstoringar, tyckte det var bäst att passa på nu för snart är det väl andra bilder man vill framkalla, misstänker jag;)
På kvällen satt vi och kollade på gamla videoklipp från våra första resor tillsammans, Brandons första resa hit och min första resa till USA. Galet att det redan är över 4 år sedan, samtidigt känns det väldigt avlägset för det har hänt så mycket. Känner inte igen "flickan" på videorna längre.
Känns dock så otroligt häftigt att vi hållit ihop trots alla hinder vi gått genom. Det har varit motstånd sedan dag 1, vad det gäller ekonomi, avstånd, myndigheter, språk, boende, uppehållstillstånd, skola, jobb, missfall, sjukdom mm, mm. Det ända som inte varit motstånd är eg familjen, och det är vi oerhört tacksamma för, annars hade det aldrig gått.
Nu känns det som att vinden har vänt. B har fått permanent uppehållstillstånd, på god väg med körkort, han har svenskt personnummer och ett jobb, vi har gift oss och vi bär nu samma efternamn (mitt), och det bästa av allt är såklart att vi snart får träffa vår lilla groda och bli en liten familj <3
På bilden syns hormonranden lite svagt. I själva verket är den väldigt väl synlig, speciellt mellan blygdbenet och naveln, men även från naveln och upp till brösten. Tur att den inte är så tjock iaf, hehe, men särskilt snyggt är det ju inte.
onsdag 4 april 2012
Magbilder v 38
Veckans magbilder:
Jaha, såhär ser den ut idag, v 38 (37+4). Tycker inte det händer så mycket om jag ska vara ärlig. Tungt är det däremot. Den största förändringen jag själv märker är att jag är så otroligt svullen..
Känns inte alls kul att ha värre ödem än de gamla brukare man hjälpt när man jobbat. Fötterna har stora kuddar på ovansidan, benen känns som stockar och fejjan är en boll.. TUR att jag inte är höggravid på sensommaren för då hade jag väl rullat fram, haha.
Min BM sa att det dock var helt normalt, första kan man bli mer svullen med och jag har ju inte haft en direkt okomplicerad graviditet, dessutom vet man inte till 100% hur mycket min njure påverkat resten av kroppen, eftersom den funktionen är nedsatt kan ökad vätska vara en biverkning, eller så kan det vara alla mediciner jag proppar i mig, eller så är det helt enkelt för att jag är gravid ;)
Nåväl inom några veckor är det iaf över, 17 dgr till bf.. skulle inte göra något om hon vill titta ut tidigare men det finns inga tecken på att så är fallet. Hon verkar trivas ypperligt i magen. Full rulle som vanligt.
I morse vaknade jag kring 6 och gick på toan. Väl där hörde jag hur det knakade till, och jag bara kände hur hennes huvud gled ner, inte mer än någon millimeter men ändå. Antar att det antingen var mitt bäcken som knakade eller hennes kropp, har läst att det ibland kan låta från magen när bebisens leder knäpper till (precis som våra gör ibland).
Hade kunnat hoppats på att det var hinnorna som spräckts men nänä, så roligt ska vi inte ha det..
Finns inte någon skymt av fostervatten, slempropp eller teckenblödning här inte. Inte ens tappen är mjuk så inget är på G alls.
Vi längtar efter dig grodan =)
Känns inte alls kul att ha värre ödem än de gamla brukare man hjälpt när man jobbat. Fötterna har stora kuddar på ovansidan, benen känns som stockar och fejjan är en boll.. TUR att jag inte är höggravid på sensommaren för då hade jag väl rullat fram, haha.
Min BM sa att det dock var helt normalt, första kan man bli mer svullen med och jag har ju inte haft en direkt okomplicerad graviditet, dessutom vet man inte till 100% hur mycket min njure påverkat resten av kroppen, eftersom den funktionen är nedsatt kan ökad vätska vara en biverkning, eller så kan det vara alla mediciner jag proppar i mig, eller så är det helt enkelt för att jag är gravid ;)
I morse vaknade jag kring 6 och gick på toan. Väl där hörde jag hur det knakade till, och jag bara kände hur hennes huvud gled ner, inte mer än någon millimeter men ändå. Antar att det antingen var mitt bäcken som knakade eller hennes kropp, har läst att det ibland kan låta från magen när bebisens leder knäpper till (precis som våra gör ibland).
Hade kunnat hoppats på att det var hinnorna som spräckts men nänä, så roligt ska vi inte ha det..
Vi längtar efter dig grodan =)
Brandons födelsedag
Idag fyller Brandon år. Jag började dagen med att göra frukost i köket medan han sov så gott. Sedan kom jag in och sjöng på svenska (som lovat) för honom, med kameran i högsta hugg, hehe ;)
Den stora presenten hade han ju redan fått, grillen. Men jag hade fixat ett paket till, ett par nya mjukisbyxor. Hans har försvunnit och han har verkligen letat överallt men de är borta, dessutom var han i behov av nya ändå så det fick bli ett par. Inte världens roligaste present kanske men han blev jätteglad och tog på sig dem direkt;)
Han fick även ett fyllt påskägg i förskott - vilket också var uppskattat då han redan igår hade svårt att hålla sig borta från snacksen jag köpt till att ha i BB-väskan, hehe.
Frukosten blev ägg och bacon, färsk ananas och melon samt te - inga klagomål där =)
Nu har jag börjat med tårtan, jag kompromissade, hade ju tänkt köpa en färdig men ångrade mig i affären, fanns ingen som jag tyckte var riktigt bra och jag hade inte orken att åka till konditoriet så det fick bli köpta chokladbottnar så fixar jag resten. Till fyllning har jag chokladmousse och hallonmousse, sedan grädde över och dekorering med hallon och choklad, tror det kan bli bra =)
Ronja trodde nog det var hennes födelsedag (hon fyller den 15 april) för hon älskar när vi sjunger födelsedagssånger (förr fick hon alltid följa med in i sovrummet och upp i sängen, nu fick hon snällt vänta i dörren), sedan fick hon bacon av B och så fick hon slicka grädde från elvisparna när jag fixat tårtan = Det bästa som finns, att hon får magbesvär senare är en annan sak... Nu är dessutom B ute och leker med henne, bättre än så blir inte ett hundliv;)
Senare idag blir det att inviga grillen, varmt ute är det inte, men det är sol (just nu iaf). Det blir grillspett med massor grönsaker, kött och korv =) Sedan till efterrätt blir det ju tårta. Tror vi tagit i lite väl när det gäller mat, det blir ju bara vi 2 idag (om ingen oväntad gäst dyker upp förstås;) Men det blir bra ändå. Till helgen kommer syster J och O hit och nästa vecka är det påsklov så då kommer mamma och lillasyster N.
Känns rätt skönt med ett lugnt firande tycker både jag och B, vi får passa på för om några veckor blir det väl allt annat än lugnt;)
tisdag 3 april 2012
Ny dag
Gårdagen spenderades i sängen, kunde inte göra annat men idag är det bättre och om en stund ska jag ta mig en tur till stan för att handla mat. Tänkte passa på o åka tidigt innan folk slutar jobbet.
Är lite yr fortfarande men jag ska ta det lugnt så det kommer nog gå fint:)
Imorn är det B födelsedag så är på jakt efter en tårta med, brukar alltid baka själv men det orkar jag tyvärr inte denna gång, det får gå ändå.
En lång matlista har jag skrivit, har tänkt börja bunkra upp med hundmat och mat till oss som vi lätt kan fixa när grodan behagat titta ut, för kan tänka mig att avancerad matlagning till oss inte är under högsta prioritering då=p
Om vi haft större frys hade jag gjort storkok och fryst in i matlådor men som det ser ut nu får det inte plats, hade varit väldigt smidigt annars.
Är lite yr fortfarande men jag ska ta det lugnt så det kommer nog gå fint:)
Imorn är det B födelsedag så är på jakt efter en tårta med, brukar alltid baka själv men det orkar jag tyvärr inte denna gång, det får gå ändå.
En lång matlista har jag skrivit, har tänkt börja bunkra upp med hundmat och mat till oss som vi lätt kan fixa när grodan behagat titta ut, för kan tänka mig att avancerad matlagning till oss inte är under högsta prioritering då=p
Om vi haft större frys hade jag gjort storkok och fryst in i matlådor men som det ser ut nu får det inte plats, hade varit väldigt smidigt annars.
måndag 2 april 2012
Helgens dumheter
I lördags åkte vi ner till mamma för att hämta Ronja. Då jag inte längre var inlagd och de redan haft hand om henne i drygt en vecka kände jag att vi behövde ta hem henne ett tag, vi kommer ju behöva hjälp igen när grodan bestämmer sig för att komma ut och det kan ju bli väl länge om hon skulle vara kvar hos dem hela den tiden. Dessutom är mammas pojkvän rädd för hundar så han har hållit sig borta när de haft hunden och det är ju inte heller så kul..
Vi åkte på lördagsmorgonen för att jag inte skulle behöva ta min medicin innan då man helst inte ska köra med den i kroppen. Allt flöt på o jag gick lite på sh med mamma och det var lugnt. Tv-kväll med B o småsyskon på kvällen. Sov dock hemskt illa då grannarna bestämt sig för att ha världens fest med skrik o stampande i golv.. De slutade inte före 04:00 heller så det blev inte mycket sömn.
På söndagen åkte vi o köpte en present till B (som fyller år nu på onsdag) och sedan åt vi innan vi åkte hem. Resan hem var ok men jag var riktigt trött.
Väl hemma började eländet. 17:30 kom anfallet från ingenstans o slog till med full kraft. Jag tog direkt en oxynorm o försökte lägga mig. Hjälpte tyvärr inte alls:( jag kämpade på så gott det gick men efter ett par timmar tog jag 2 citodon - hjälpte inte heller..
Försökte med en varm dusch, jag halvlåg på golvet och det kändes något bättre under tiden men när jag stängde av vattnet och gick upp var det samma smärta igen.
B gjorde så gott han kunde med massage, hjälpte mig byta position osv.. Smärtan var värre än någonsin och så utdragen. Jag spydde flera ggr men inte heller det hjälpte. Innan har det inte gjort ont att byta position (typ liggandes till sittandes) men nu skar det i ryggen vid varje ändring.
Ännu en ny grej var att jag hade massor med sammandragningar under tiden, varje sammandragning tryckte på extra och det blev jobbigt att andas.. Tur att jag inte hade förvärkar iaf, det räckte gott med njursmärtan.
Tillslut fick jag panik, då var klockan 01:30 - anfallet hade hållit i sig i 8 timmar.. Jag tog en spasmofen (medicinen från helvetet) och 02:00 var anfallet över och jag somnade helt utmattad.
Vaknade idag av yrsel och illamående som ännu håller i sig. Biverkningarna av medicinerna gör att jag nu är sängliggandes och har fruktansvärt ont i alla leder i kroppen. B fick ta ledigt från jobbet för jag klarar mig inte själv idag..
Det blev klart en överdos igår o det är inte bra att blanda dessa mediciner (tog dem ändå med hyfsat intervall och spydde upp en hel del så hoppas det inte är så farligt som engångsföreteelse) och med facit i hand borde jag såklart ringt ambulans - men, nu är det som det är. Vi har hållit koll på grodan och hon sparkar som vanligt - vid förändring åker vi naturligtvis in och kollar upp det men annars behöver jag mest vila.
Alltså är anfallen numer bundna till rörelse - fick ju inte ett enda under sjukhusvistelsen då jag låg mest - måste ta det lugnt mao.. Inga utflykter förutom att inhandla mat/nödvändigheter tills grodan är ute, för denna skit vill jag inte gå genom mer nu.
Så, nu har jag skrivit om min tråkiga gårdag, hoppas din var så mycket bättre.
Ber om ursäkt för ev stavfel o så då jag skriver liggandes i sängen med telefonen.
Vi åkte på lördagsmorgonen för att jag inte skulle behöva ta min medicin innan då man helst inte ska köra med den i kroppen. Allt flöt på o jag gick lite på sh med mamma och det var lugnt. Tv-kväll med B o småsyskon på kvällen. Sov dock hemskt illa då grannarna bestämt sig för att ha världens fest med skrik o stampande i golv.. De slutade inte före 04:00 heller så det blev inte mycket sömn.
På söndagen åkte vi o köpte en present till B (som fyller år nu på onsdag) och sedan åt vi innan vi åkte hem. Resan hem var ok men jag var riktigt trött.
Väl hemma började eländet. 17:30 kom anfallet från ingenstans o slog till med full kraft. Jag tog direkt en oxynorm o försökte lägga mig. Hjälpte tyvärr inte alls:( jag kämpade på så gott det gick men efter ett par timmar tog jag 2 citodon - hjälpte inte heller..
Försökte med en varm dusch, jag halvlåg på golvet och det kändes något bättre under tiden men när jag stängde av vattnet och gick upp var det samma smärta igen.
B gjorde så gott han kunde med massage, hjälpte mig byta position osv.. Smärtan var värre än någonsin och så utdragen. Jag spydde flera ggr men inte heller det hjälpte. Innan har det inte gjort ont att byta position (typ liggandes till sittandes) men nu skar det i ryggen vid varje ändring.
Ännu en ny grej var att jag hade massor med sammandragningar under tiden, varje sammandragning tryckte på extra och det blev jobbigt att andas.. Tur att jag inte hade förvärkar iaf, det räckte gott med njursmärtan.
Tillslut fick jag panik, då var klockan 01:30 - anfallet hade hållit i sig i 8 timmar.. Jag tog en spasmofen (medicinen från helvetet) och 02:00 var anfallet över och jag somnade helt utmattad.
Vaknade idag av yrsel och illamående som ännu håller i sig. Biverkningarna av medicinerna gör att jag nu är sängliggandes och har fruktansvärt ont i alla leder i kroppen. B fick ta ledigt från jobbet för jag klarar mig inte själv idag..
Det blev klart en överdos igår o det är inte bra att blanda dessa mediciner (tog dem ändå med hyfsat intervall och spydde upp en hel del så hoppas det inte är så farligt som engångsföreteelse) och med facit i hand borde jag såklart ringt ambulans - men, nu är det som det är. Vi har hållit koll på grodan och hon sparkar som vanligt - vid förändring åker vi naturligtvis in och kollar upp det men annars behöver jag mest vila.
Alltså är anfallen numer bundna till rörelse - fick ju inte ett enda under sjukhusvistelsen då jag låg mest - måste ta det lugnt mao.. Inga utflykter förutom att inhandla mat/nödvändigheter tills grodan är ute, för denna skit vill jag inte gå genom mer nu.
Så, nu har jag skrivit om min tråkiga gårdag, hoppas din var så mycket bättre.
Ber om ursäkt för ev stavfel o så då jag skriver liggandes i sängen med telefonen.
fredag 30 mars 2012
Magbilder var det ju, v 37
Höll nästan på att glömma veckans bilder. Har ju tagit några bilder på magen när jag var inlagd men det blir inte riktigt samma sak som när man står framför samma spegel i samma mjukisbyxor här hemma ;)
Dagens mage, v 37 (36+6)
Tycker det ser ungefär likadant ut, något mer hängigare kanske (man kan ju hoppas iaf;).
Har inga problem med att visa magen och låta andra känna, som tur är för jag tror jag snart gått genom hela personalstyrkan både vad det gäller BM och läkare på sjukan som känt och klämt på den;) En och annan student har också varit med och klämt lite, haha.
Känns faktiskt tryggt att jag är så pass bekant med personalen, det bådar gott inför förlossningen tror jag. Har inte mött en enda BM som varit otrevlig utan alla har varit snälla och väldigt hjälpsamma =)
Inför Tul pratade jag med några BM på BB och de tyckte inte alls min mage var så stor.. Tror det beror helt och hållet på vem man frågar men jag har inte fått en enda kommentar under min tid på sjukhuset om att magen är stor och de borde ju veta eftersom de ser höggravida kvinnor och deras magar hela tiden.
Nåja, det är inget jag tänker enormt mycket på, utan mest när jag tittar på mina egna magbilder. Tycker inte magen ändrats så mycket de senaste veckorna men enligt sf-måttet blir den lite större iaf men inga drastiska ökningar precis.
Däremot har alla BM som känt på magen reagerat över hur aktiv grodan är fortfarande, för hon är inte sen med att slå tillbaka om någon är där och klämmer, det borde vara alldeles för trångt i magen nu för att hon ska kunna ta ut svängarna så mycket som hon faktiskt gör, vilket de finner lite märkligt..
Jag väljer att ta det positivt, det är en riktigt stark och envis bebis jag har i magen ;)
Jag hade tråkigt igår kväll så bestämde mig för att sticka en liten mössa till grodan, jag valde att göra den lite större så förhoppningsvis kan hon ha den när det börjar bli lite mer höstväder ute sedan. Tyckte det var kul att jag hittade ett mönster som matchade filten som jag redan stickat=)
Tycker det ser ungefär likadant ut, något mer hängigare kanske (man kan ju hoppas iaf;).
Har inga problem med att visa magen och låta andra känna, som tur är för jag tror jag snart gått genom hela personalstyrkan både vad det gäller BM och läkare på sjukan som känt och klämt på den;) En och annan student har också varit med och klämt lite, haha.
Känns faktiskt tryggt att jag är så pass bekant med personalen, det bådar gott inför förlossningen tror jag. Har inte mött en enda BM som varit otrevlig utan alla har varit snälla och väldigt hjälpsamma =)
Nåja, det är inget jag tänker enormt mycket på, utan mest när jag tittar på mina egna magbilder. Tycker inte magen ändrats så mycket de senaste veckorna men enligt sf-måttet blir den lite större iaf men inga drastiska ökningar precis.
Däremot har alla BM som känt på magen reagerat över hur aktiv grodan är fortfarande, för hon är inte sen med att slå tillbaka om någon är där och klämmer, det borde vara alldeles för trångt i magen nu för att hon ska kunna ta ut svängarna så mycket som hon faktiskt gör, vilket de finner lite märkligt..
Jag väljer att ta det positivt, det är en riktigt stark och envis bebis jag har i magen ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)