Jag blev planerat gravid i oktober 2010 men fick missfall i v 14. Det var en riktigt jobbig tid både fysiskt och psykiskt. Jag blev väldigt dåligt bemött på gynakuten där missfallet bekräftades och tröstades med orden "du är ju så ung, du blir snart gravid igen ska du se". Jag fick inte heller någon skrapning, tabletter att stöta ut det hela eller smärtstillande.
De kommande 3 dygnen var ett rent helvete. Jag hade så fruktansvärt ont, fick inga pauser mellan värkarna och hade inte fått någon info om vad som skulle hända eller hur kroppen skulle reagera. Nu i efterhand vet jag att jag skulle stått på mig bättre och krävt smärtlindring.
2 veckor senare var jag på kontroll, då var det mesta borta men inte allt, jag fick då höra att inget skulle göras men jag kunde ju kontakta dem ifall jag fick hög feber (infektion i livmodern). Jag hade positiva graviditetstester i ca 2 månader efter missfallet.
Tiden gick men ingen mens. I början på juni fick jag en störtblödning. Jag ringde kvinnokliniken och de trodde jag fått ännu ett missfall vilket jag starkt ifrågasatte (jag tyckte mig känna min egen kropp så pass att jag skulle veta om jag var gravid eller inte), då jag mådde bra förövrigt fick jag ingen tid för kontroll förens en månad senare. När jag sedan var på kontrollen fick jag reda på att det var en cysta som suttit på ena äggstocken som spruckit, denna cysta var en trolig orsak till varför jag inte haft ägglossning sedan missfallet.
4 veckor senare började jag känna mig väldigt konstig, och då jag kände igen symptomen gjorde jag ett graviditetstest. Ett fint plus visade sig direkt.
Nu håller vi alla tummar och tår för att denna lilla groda vill stanna hos oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar