Firat småsyskonen

I helgen har vi varit i Vimmerby och firat 2 av mina småsyskon som fyllt år. Samy som fyllde 18 fick pengar till körkortet och Vici som fyller 16 på onsdag fick en ritplatta. Båda verkade nöjda för sina presenter.

Vi firade hos mamma men på söndagen hann vi även åka förbi pappa en sväng (tur att de bor nära varandra;) Förutom jag och brandon så var även min storasyster Sandra och hennes sambo där så det blev ganska trångt i mammas lilla lägenhet med 4 extra vuxna och  3 hundar, vi är dock vana att ha det lite trångt när vi ses så det är inget problem (det blir så i en stor familj).

Jag fick hjälp av min bror att tvätta bilen vilket var väldigt behövligt, såg ju knappt vilken färg det var på bilen innan.. men nu är den fin igen:)

3 busvovvar på topphumör=)

Efter en lång dag av bus och promenad somnade alla tre i sängen.

Bästa kompisarna=) Självklart började Nellie löpa (för första gången) när vi var hos mamma och vi hade inget skydd med till henne men vi löste det med ett par trosor och trosskydd, hon blev så snygg;)

Jag och mamma åkte förbi mormor och morfars grav på lördagskvällen och tände ljus. Saknar dem väldigt mycket<3

v 16 (15+0)

Info om vecka 16: 

Fast du förmodligen har ökat i vikt med 2,5 – 4,5 kg, så väger din bebis bara cirka 70 gram. Den är nu knappt 10 centimeter lång i sitthöjd. Du märker säkert inte av det, men bebisen har förmodligen hicka ganska ofta. Den kan hicka innan den kan andas. Bebisen gör inga ljud innan födseln, eftersom luftstrupen är full av vätska istället för luft. 

Nu håller benen på att växa om armarna i längd, fingernaglarna är helt formade och alla leder och lemmar är rörliga. Eventuellt går det att se vilket kön bebisen har med ultraljud nu, eftersom de yttre könsdelarna utvecklats så pass att en ultraljudstekniker kan se dem med lite tur. 

Mitten av graviditeten är en bra tid att börja motionera. Läs om träning när du är gravid så får du både idéer och goda råd. 

Om det känts lite abstrakt att vänta barn, så känns det snart verkligare när du kan känna bebisens rörelser för första gången. De flesta blivande mammor känner fosterrörelser mellan 16 och 20 veckor. Du som varit gravid förr kommer förmodligen att känna dem tidigare. Det du kanske tror är gaser i magen kan vara bebisen som gymnastiserar! Tala om för barnmorskan när du känt bebisen röra på sig för första gången. 

Vimmerby

Imorn åker jag och B till Vimmerby för att fira lillebror och lillasyster som fyller 18 resp 16 år. Vi tänkte stanna på vägen och äta frukost samt handla lite på IKEA. Hundarna måste vi naturligtvis ha med oss så det blir trångt i bilen, tur att vi har bilbälte på Nellie så hon kan sitta tryggt i baksätet. Katterna klarar sig fint en natt hemma, dessutom vill jag inte flytta på Kiwi nu när det bara är ett par veckor kvar innan kattungarna kommer, det skapar bara mer oro för henne.

I eftermiddag ska jag hämta Mango igen, tydligen har han skött sitt jobb bra och honan har blivit parad flertalet gånger. Så förhoppningsvis blir det kattungar där om 9 veckor=)

Brunchen i söndags..

En liten bild från brunchen vi åt på Dufweholms Herrgård i söndags. Här med syster och hennes man (Brandon tog bilden).

Efter förrätten och huvudrätten intogs desserten i ett annat rum med öppen spis och hög mysfaktor.

Vi tyckte mycket om herrgården så vi bestämde oss för att ha julbord där i år (okej det spelade lite in att Brandon jobbar där men vi gillar verkligen herrgården, det är superfint).

Nästan hela familjen kommer (bara pappa och hans sambo som tyvärr var tvungna att jobba).

11 stycken blir vi totalt, min fina familj <3

magbild v 15

En magbild från denna vecka:

v 15 (14+4)

Att magen växer är svårt att ta miste på, kommer få en stoor mage=)

Katterna..

Vår honkatt Kiwi är dräktig och nu börjar det synas rejält. Självklart är det vår snygge hankatt Mango som är pappan och om ca 3 veckor får vi se vad det är för små filurer som tittar ut. Mango är en renrasig Norsk Skogskatt och Kiwi är Norsk Skogskatt/huskatt så vi misstänker att det blir några långhåriga och några korthåriga ungar.

Parningen var planerad och denna vecka är Mango utlånad för en annan parning i Norrköping. Skönt för honom att slippa vara här hemma och tråna efter alla honkatter som springer omkring på vår tomt som han ändå inte kan nå..

Kiwi breder ut sig med tjocka magen i vädret

 Mango

Idag är det tre år sedan..

..Brandon friade till mig<3

Just då befann vi oss i USA utanför Nashville där han bodde. Trots att det var slutet på oktober och kallt i Sverige så var det högsommarvärme där. Inte trodde jag då att vi tre år senare skulle bo i ett litet hus i Sverige och ha en liten bebis på väg.

Det har hänt otroligt mycket under dessa 3 år, vi har verkligen fått kämpa för att kunna vara tillsammans då myndigheter och ekonomiska svårigheter gång på gång satt käppar i hjulet för oss. Jag kunde aldrig ana att det skulle vara så svårt för en person att få komma till Sverige (frivilligt) för att arbeta, bo och betala skatt.

Trots alla svårigheter har det varit värt det. Jag skulle aldrig vilja byta det mot något, alla erfarenheter på vägen har gjort att jag vuxit som människa och vågat tro på mig själv och att vi fixar det tillsammans. Jag är också övertygad om att om vi inte älskat varandra så mycket som vi gör så hade vi inte stått här idag.
Vi har dessutom fått stor hjälp av min underbara familj, de har alltid funnits där och hjälpt och stöttat oss. Älskar er alla<3

Igår var vi och åt söndagsbrunch på Dufweholms herrgård med syster J och hennes man. Vi hade en toppendag och maten var fantastisk=) Så därför firar vi bara med att ta det lugnt idag, fortfarande mätta från igår;)

Ännu ett delmål har passerat

Idag är en bra dag, jag har gått in i vecka 15 och därmed gått längre än förra graviditeten som slutade i vecka 14. Ett stor lättnad och ett lugn har infunnit sig. Nu ska jag verkligen försöka fokusera framåt. Det kommer bli ett barn den här gången. Jag ser fram emot förlossningen, smärtan och en levande frisk bebis.

Längtan, oron, smärtan, ångesten, tomheten, självhatet, skammen, skulden och rädslan man har när man får ett eller upprepade missfall kan INGEN förstå som inte genomgått det själv.

Nej, det var inte mitt fel att vårt blivande barn dog i magen, jag följde konstens alla regler, jag vet det, men det spelar ingen roll, känslorna och tankarna finns där ändå.

Ett barn är den största gåvan man kan få, EN GÅVA, inte en självklarhet..

Bakåtlutad livmoder

När jag var gravid första gången gjorde jag en gyn-undersökning hos min barnmorska. Hon ville känna efter så att livmodern var så pass stor som den borde vara i den veckan (var i vecka 9 eller 10 då tror jag) Då kom det fram att jag har bakåtlutad (retroverted) livmoder. 

Som man kan se på bilden betyder det att när fostret växer trycker det till en början mer mot ryggraden än framåt (bild 3 är en "normal" livmoder och bild 1 är en framåtlutad livmoder) Livmoderns position i tidig graviditet påverkar inte graviditeten men det kan vara svårt för barnmorskan att känna storleken på livmodern.

En annan sak vi märkte var när vi gjorde vårt första ultraljud (v10) var att det var lite svårare att se bebisen eftersom mina tarmar låg lite framför och skuggade bilden. Vid andra ultraljudet (v13) var det däremot inget som skuggade utan man såg allt jättebra.

Sedan går åsikterna isär, vissa menar att man får mindre/senare mage om den är bakåtlutad, men det verkar vara lika många bekräftade som dementerade svar där.. Samma sak med sparkar, vissa känner tiidigt andra mycket senare. Tror inte det avgör speciellt faktiskt, moderkakans position är nog mer av betydelse där. 

Jag vet ju inte hur pass bakåtlutad den är men det ar svårare att känna den iaf, det har 2 barnmorskor och 2 gynekologer sagt..

lilla hjärtat

Idag fick jag ett ryck och ville lyssna på bebisens hjärta igen. Denna gång var det inga problem alls att hitta, och oj vad tydligt det var. Försökte klocka hjärtslagen och kom fram till ca 150-160slag/minut men det är väldigt svårt att räkna när det slår så fort=)

Känns helt underbart att kunna få en bekräftelse snabbt och enkelt på att bebisen fortfarande lever där inne.